NU ÄR JAG KLAR MED MIN FÖRSTA BOK!!!!!!!!!!!!

HOLA! Olle está allí.
Nu skriver jag på svenska istället.

Nu är jag klar med På Västfronten intet nytt. Det gick mycket fortare än vad jag trodde det skulle gå!

Mina sista tankar om boken var hur soldater blir förstörda för alltid. I boken nämns det något om att man antingen tar sig från kriget genom att dö eller att man är för skadad för att kriga. det tycker inte jag stämmer, jag menar att det finns ett alternativ till: Man blir krigsskadad psykiskt för alltid.
Att döda folk på nära håll eller att se sina vänner dö sätter ens psykiska hälsa ur balans. Jag uppfattar det som att Paul får lämna kriget genom det första alternativet.
Jag har precis börjat läsa "aldrig fucka upp" av Jens Lapidus, där är en av huvudpersonerna en kille som varit med om krig i bland annat Afghanistan. Han är ser hela tiden krigscener framför sig och är ständigt på sin vakt, precis som Paul.

Jag trodde inte att det skulle vara så lätt att läsa den här boken, men det har faktiskt gått riktigt bra. Jag tycker boken var precis som jag väntade mig, en bok om ett krig. Men att det kunde bli så intressant att läsa den trodde jag inte. det känns som att författaren själv är med i kriget och känslan av hur kriget var tycker jag förmedlas på ett verkligt sätt.

Nu ska jag välja en ny bok att läsa, jag tror det blir farväl till vapnen av Ernest Hemingway.

Hej så länge och tack för alla kommentarer (Ironi)